Lilla A - 11 månader

Denna period har gått i en rasande fart. Ett tecken på att det varit en underbar tid och att lilla A varit, till stor del, på ett strålande humör. Hon har inte direkt gjort några stora framsteg, däremot har hon övat på det hon redan lärt sig.

Hon var dock lite gnälligare och framförallt mammigare i början av perioden. Gnälligheten har nästan försvunnit helt, givetvis finns det dåliga dagar men vem har inte det? Hon kryper oftare iväg på egen hand och roar sig och snackar för sig själv i allt längre stunder. Mammigheten är däremot kvar, att få vara nära mig är det bästa hon vet (och jag också, men ibland vill jag konstigt nog ha min kropp för mig själv).
Lilla damen har visat att hon har en vilja av stål, får hon inte som hon vill eller om något inte går som hon vill så blir hon ordentligt arg. Och då menar jag ARG! Vissa säger att hon ärvt det av mig men jag förstår inte alls vad de menar med det =)
Hon testar även våra gränser för fullt (och sina egna) och säger vi nej, vilket vi gör ofta, så höjer det bara spänningen och gör allt ännu roligare vilket innebär att hon kan fortsätta i det oändliga.
Tösen har blivit en riktig gosa under perioden, hon kelar med ALLT som är mjukt, spelar ingen roll om det är leksaker, nallar, kläder eller dukar, så länge det är mjukt och man kan ta det tätt intill sig och luta huvudet emot det så går det att gosa med. Hon har även börjat lägga sig ner på golvet mot mattor, filtar osv. Där ligger hon en stund och vilar och gosar av sig innan hon sätter fart igen. Givetvis gosar hon med oss också, vi har nog aldrig blivit så överösta med kramar och pussar som vi blir just nu och jag ska inte sticka under stol med att det är jättehärligt. Skulle nästan kunna säga att det är det bästa jag vet. Min lilla gosa.
Om hon kan visa ilska så har hon även lärt sig att visa glädje. Varje dag när A kommer hem från jobbet och hon får se honom stiga ur bilen så både skriker och pekar hon samtidigt som hon spänner hela kroppen. Hoppas bara att hon blir lika glad när jag kommer hem från jobbet, mitt hjärta smälter nämligen när jag ser hur hjärtat svämmar över på A. Det måste vara underbart att få komma hem efter en trist arbetsdag och mötas av ett sådant välkomnande!
Hon har även fått sova sin första natt borta, hos mormor och morfar, och det gick hur bra som helst. Såklart var det jag och A som var mest nervösa, men vi oroade oss helt i onödan.

På utvecklingsfronten känns det som att det inte hänt så värst mycket egentligen men när jag gick igenom månaden inför denna storyn så såg jag ändå att det har skett en del. Inga stora saker som att hon lärt sig krypa och så utan det är de lite finare detaljerna som hon har finslipat.
I början av perioden gick hon några få steg med gåvagnen, det gick förvisso i en rasande fart och hela hon sken upp som en sol, dock blev hon snabbt trött i benen. Mot slutet så är hon fortfarande otroligt stolt över att hon kan gå (vi tycker att det ser omedvetet ut, grymt sött är det i alla fall när hon stapplar fram) och nu kan hon även gå längre sträckor och längre perioder. Det enda som hindrar henne nu är att hon kör in i något och därmed inte kommer längre.
Hon både reser och sätter sig lättare och det gör att hon oftare kan öva sig på att gå utmed möbler eller andra praktiska anordningar, det har även hänt att hon släppt det hon lutar sig mot och då stått själv i några sekunder. Dock är det balansen som hindrar henne från att stå några längre stunder.
Hon fungerar själv i allt längre perioder och kryper ofta iväg och roar sig på egen hand. Att bläddra och titta i böcker har blivit en klar favorit (men sen har hon ju också två föräldrar som älskar att läsa) det kan hon sysselsätta sig med länge och samtidigt som hon sitter där och tittar i boken så snackar hon en massa.
Mot slutet av perioden har hon börjat förstå logiken i lekar mer och mer. Till exempel att man kan lägga i, stapla på, plocka i/ ur och så vidare. För övrigt så är det inte längre skoj att leka med leksaker längre, det är betydligt roligare att plocka ut saker från skåp och lådor, dra i sladdar, leka i skafferiet och att dra ut kläder från garderoben.
Så fort vädret tillåter klär vi på oss och går ut och det uppskattas av flickan. Hon kan sitta länge och dra grässtrå för grässtrå i gräsmattan, pilla med blommor och gräva i jorden. Att gunga har också blivit en favorit.
Musik är en annan favorit, speciellt pappas "musik" (tyvärr). Så fort vi sätter på musiken så sitter/ står hon och diggar med, hoppar upp och ner med hela kroppen och ler med hela ansiktet.
En annan favorit är när vi sjunger för henne så att hon kan göra rörelser till sångerna. Favoriten är "Imse vimse spindel" och när hon tycker att vi ska sjunga den för henne så sträcker hon upp armarna i luften och viftar med dem. När vi sen sjunger så gör hon stolt rörelserna som hör till - sträcker upp händerna i luften, viftar lite fram och tillbaka, sänker ner armarna, pillar med händerna, upp med armarna i luften igen och vifta lite till.
Hon pekar även mot olika föremål som hon vill att vi ska namnge, oftast blir det samma saker hela tiden eftersom hon vet vad det är för något.
Hon har lärt sig att klappa händer under perioden och nu räcker det att vi säger "händer" för att hon ska börja klappa.
Riktigt pratglad har hon blivit och nu har hon börjat med gaga, dada osv. Hon försöker härma det vi säger och det blir faktiskt inte så galet. Frågar vi om hon kan säga lilla A så blir hennes svar lilla A utan bokstav 2. Givetvis försöker vi få henne att säga mamma och pappa men det går trögt. Däremot kan hon säga najnajnajnaj, troligtvis för att vi säger nej så ofta till henne =)
Att härma oss och göra som vi gör är det som sysselsätter tösen mest just nu. Hon har bland annat "sträckt lakan" efter att hon såg att vi gjorde det. Hon kröp då fram till byrålådan där jag just hade lagt ner sängkläderna, tog ut ett av sina örngott och riste det.
Hon har också blivit samarbetsvillig och kan till exempel hjälpa mig att hänga upp tvätt. Då tar hon ut plagg för plagg från tvättmaskinen och räcker till mig så att jag kan hänga upp de på sträcket.
Små tidningsbitar är fortfarande det bästa som finns och hon har nästan en bit tidning i handen dygnet runt. Det är inget fel med det men hon har börjat att stoppa dem i munnen. Överlycklig stoppar hon in bitar när hon ser att vi ser henne och sen sätter hon en väldans fart, tyvärr hinner vi ju i fatt henne. När vi sen försöker få ut bitarna gör det otroligt ont eftersom hon biter - hårt!

På matfronten går det segt. Helst vill hon inte att vi ska mata henne och skulle vi lyckas få in en sked i munnen på henne så åker den ut lika fort igen. Istället vill hon pilla med maten själv vilket innebär att hon knappt äter något över huvudtaget. Men hon har sina favoriter som hon trycker i sig med glädje och det är morrötter, spagetti och röd paprika.
Som ni tidigare vet så har vi försökt få bukt med att hon vaknar så tidigt på morgonen och vill äta, det känns som att vi provat på allt. Allt från att ge henne mer välling på kvällen, ge henne gröt i vällingen på kvällen, inte ge gröt på eftermiddagen så att hon istället äter "ordentligt" med middag på kvällen och så vidare. Ingenting hjälper...

Det har varit lite upp och ner med sömnen och vi har inte direkt haft några fasta rutiner under perioden. Alla förändringar vi gjort har vi gjort för att vi skulle få henne att sova längre på morgonen. Tyvärr har vi inte lyckats, snarare tvärtom- hon vaknar ännu tidigare.
I början av perioden vaknade hon mellan 5 och 6 på morgonen och då gick vi helt enkelt upp. Men när hon mot slutet började vakna mellan 4 och 5 så började vi istället ge henne välling i vår säng med förhoppningen om att hon skulle somna om hos oss och sova ett tag till. Och det gör hon oftast, dock vaknar hon innan 6. Men vi är glada så länge vi slipper gå upp 4.
Vi försökte ett tag med att ta tillbaks sovstunden på eftermiddagen och därmed hålla henne vaken lite längre på kvällen, men inte ens det hjälpte. Nej, hon är helt enkelt så trött när vi lägger henne vid 19.30 att hon somnar i vilken ställning som helst. Och allra helst gör hon det på mage med rumpan i vädret.
I början av perioden hade vi även problem med att hon inte kunde somna själv, om det inte var i vagnen eller i bilen. Så vi fick helt enkelt sitta med henne i famnen tills hon somnat och därefter lägga ner henne i sängen. Men problemet då var att hon endast sov i ungefär 30 minuter och ändå var jättetrött när hon vaknade. Så då var det bara till att sätta sig ner igen och låta henne sova färdigt i famnen, ungefär en timme till. Som ni förstår så höll inte detta i längden, givetvis är det otroligt mysigt att ha henne nära men vi insåg till slut att det inte var hållbart. Alltså beslöt vi oss helt enkelt för att lägga ner henne i sängen, lämna rummet och trotsa hjärtat när hon grät som mest. Efter fem minuter gick vi tillbaks till henne, la henne ner på nytt och lämnade återigen rummet. Till och börja med kunde vi hålla på en bra stund med henne men mot slutet av perioden så gnydde hon oftast bara lite innan hon bökade färdigt och la sig till ro. Det allra bästa med detta är att hon nu sover mycket längre stunder åt gången vilket medfört att vi tagit bort en sovstund så nu är det alltså bara två kvar.

Mot slutet av perioden hade vi lyckats komma på ett något sånär "schema" och det såg ut som följer:
mellan 04.00-05.00 vaknar och får välling, somnar oftast om
06.00 vaknar
08.00 sover, ca 1 timme
09.00 frukost/ mellis
12.00 lunch
13.30 sover, 1-2 timmar
ca 15.00 1 portion gröt
17.30 middag med familjen
19.20 välling
ca 19.30 godnatt

Hälsan har väl inte varit den bästa under perioden och hon började med att få en allergisk reaktion då hon sugit/ tuggat på spritspåsen. Vi hade gjort en låda i köket med en massa redskap som hon fick leka med och inte tänkte vi på att spritspåsen innehöll rester från glasyren (ägg) vi gjorde till pepparkakshuset i julas. Men vi lärde oss en läxa och nu är spritspåsen undanlagd och märkt med "mjölk och ägg", samt att en ny spritspåse är inhandlad.
Därefter åkte hon på en hejdundrans förkylning. Vi anade då också att tand nr 2 i ovankäken kanske skulle bryta igenom eftersom hon var både ledsen och orolig om nätterna. Och mycket riktigt så bröt tanden igenom några dagar senare.
Hon vaknade även upp efter en eftermiddagslur och var hes, bara sådär. Hon blev sen hesare och hesare i några dagar innan hon återigen fick tillbaks rösten.
Någon vecka senare var det återigen dags för en ny förkylning och denna gång rann näsan som en öppen kran. Positivt i det hela var dock att hon "lärde" sig att fräsa. Så fort vi stack ett papper under näsan på henne så fräste hon. Troligtvis för att det var obehagligt, helt omedvetet alltså. (Nu kan vi knappt riva av en bit papper utan att hon sätter igång att fräsa och detta trots att pappret inte är avsett till hennes näsa...)
Trots alla förkylningar så har hon varit på bra humör om dagarna. Hon har lekt och stojat precis som vanligt.
Vi har hunnit med ett läkarbesök där hon grät sig igenom hela undersökningen. Allt såg dock bra ut.
Vi har även varit på lilla A's första tandläkarbesök, där också allt såg bra ut samt att vi fick en del information och råd kring tandborstning, kost osv.
Hon mäter nu 73 cm och väger 9740 g.

Nästa story kommer att bli den sista, i alla fall månadsvis. Jag kommer ju snart att återgå till jobbet och då ha mindre tid för bloggen eftersom jag helst av allt vill tillbringa min lediga tid med lilla A. Dessutom tycker i all fall jag att det är under det första året som det händer mest i barnets utveckling. Men givetvis kommer jag att uppdatera då hon gör stora framsteg och kanske att jag summerar året som gått när hon fyller år.

Vi väntar

på fotografierna på lilla A. Beställde för några veckor sedan och nu längtar vi varje dag på att posten ska komma.

Det var ingen lätt match att välja de tio bilderna som ingick i vårt paketerbjudande. Det var så svårt att vi beslöt oss för att köpa alla 79 bilder, om än lättredigerade och i ett format som gör att vi max kan framkalla dem i 13x18. MEN vi ville ha alla, hade blivit så ledsna om vi varit tvugna att välja bort, de blev ju så himla bra!

Hoppas, hoppas att de kommer denna veckan!

Tappat orden

Sitter och försöker skriva ihop 11 månaders storyn men jag har tappat orden. Tror främst att det beror på att jag är upprörd över lilla A's hattiga ätande. Har svårt att vänja mig vid att hon vill själv, att det tar sån tid och att det blir så fruktansvärt kladdigt.

Mors dag

I dag "firar" jag min allra första mors dag och hittills har dagen varit bra. Jag ljuger om jag säger underbar för den har egentligen varit som vilken dag som helst, förutom att jag fick sova till 8 och att jag fått presenter.

Underbara rosor! (Ser ni kissen som solar sig på kökssoffan?)

En pipmugg som nog framförallt är avsedd åt lilla A.

Och liljekonvaljer som A plockade.

Just liljekonvaljer har jag alltid förknippat med mors dag av den enkla anledningen att vi alltid plockat det åt mamma. I år fick hon dock inga men jag skickar en hälsning till dig här mamma, grattis på mors dag (känner du doften?)! Hoppas att din dag har varit bra!

Räven

Av en slump tittade jag ut i går kväll när jag skulle sätta mig ner i soffan och fick då se något som jag först tyckte likna grannens hund (eftersom den alltid springer lös) på gräsmattan. Men jag tyckte att den var alldeles för ljus och dessutom såg inte svansen ut som den brukar så därför höjde jag blicken igen och skrek till A "titta en räv". Han i sin tur flög upp ur soffan och skrek åt mig att hämta kameran OCH videokameran, själv stod han mer eller mindre fast innan han for iväg för att hämta kameran. Vi lyckades fånga den på två bilder innan den smet iväg. Så här bjuder jag nu er på en bild från en helt "vanlig" fredagskväll hos oss.

Matvägran

Vi visste att det skulle komma förr eller senare, trots det så var vi inte alls förberedda på att det skulle komma NU. Lilla A vägrar att bli matad, hon ratar allt som är på skeden. Inklusive favoriträtterna och fruktpuréen. Hon kniper hårt med munnen och rister på huvudet, här ska ingen mata mig.

Så nu kör vi på den ännu kladdigare varianten. Hon sitter i enbart blöja och pillar med pasta, morrötter, bröd osv. Det är inte mycket hon får i sig (det mesta hamnar på henne, på stolen eller på golvet) men vad gör vi när hon inte vill bli matad? Det enda som funkar är vällingen men det är för att hon är så trött att hon halvsover när hon äter den.

Känns som att det lär bli en ganska så ensidig kost och jag gissar att hon inte blir särskilt mätt. Men vi resonerar som så att den dagen hon är villig att bli matad igen så lär hon säga till. Att hon helt enkelt är så hungrig att vad som helst duger. Innan dess så kommer vi inte att truga, då skiter det sig bara i en annan ände.

Förresten så blir hon ju ren innan läggdags varje dag och det är ju ganska bra. A tar både stolen och lilla A rakt in i duschen och sköljer av dem båda. Det enda sättet, ni skulle se hur hon ser ut. Jag kallar det kladd på högsta nivå!

P.S. Har bakat en sockerkaka med ETT ägg idag, just nu står den och svalnar. Ikväll tänker jag inte äta något, har ingen lust att eventuellt tillbringa natten på toaletten. Sovtimmar är en bristvara hos oss så det gäller att ta tillvara på så många man kan. Nej, istället ska jag ta en bit i morgon bitti och sen får vi se vad som händer...

Kärleken

På tal om att jag älskar A för beans skull, kom på ett passande ordspråk igår:

"Det sägs att vägen till mannen hjärta går via magen."
Men hos oss är det vägen till mitt hjärta som går via magen (bland annat) och jag måste säga att A lyckas förbaskat väl.

Jag älskar dig A!

Kvällens mästerverk

Måste bara visa A's fina skapelse han gjorde nu ikväll. Lilla A hjälpte såklart till - att riva!

Fuskbea

Eftersom jag inte fått äta mjölk och ägg under en tid och att jag ännu inte äter ägg, har gjort att vi (eller A) fått komma på alternativa lösningar i matlagningen.

En av dessa är "fuskbean" som varken innehåller mjölk- eller äggprodukter. Den är gjord på Rapsy Frutty, vinäger, dragon, lök, gurkmeja (för färgen), flytande mjölkfritt margarin, salt och peppar.

Och jag lovar dig U, den är precis lika god som brossans vanliga bearnaisesås, du känner ingen skillnad.

Förstår ni varför jag älskar den mannen? Enbart för bearnaisesåsens skull verkar det som...

Med rumpan i vädret

Som vanligt går lilla A och jag mest runt och skrotar om dagarna. Igår stannade vi inne hela dagen, det blåste som tusan och inte gärna ville jag att lilla A skulle ramla ur vagnen. Dessutom var det så jefla molnigt att jag trodde att det skulle börja regna vilken sekund som helt. Innehäng i går alltså, fick dock tvättat två maskiner - innan klockan tio ska tilläggas. Eloge till mig. Eller?

Annars plockade jag nog mest små pappersbitar ur munnen på lilla A. Ni minns kanske att hon fullständigt älskade att slita och dra i tidningar? Det är inte lika roligt längre, dock får tidningarna inte ligga i facken i soffborden utan de ska ner på golvet, väl där gör hon inte mycket mer än river loss en liten bit som hon sedan knycklar ihop och kryper runt med i handen. Då och då stoppar hon dock dessa små bollar i munnen och det gäller att vara snabb som blixten om man ska få ut dem på ett smidigt sätt. Själv tycker hon att det är grymt skoj, hon stoppar in lappen, tittar på en med ett stort leende och sätter därefter en jefla fart, i tron om att man inte ska hinna ifatt henne. Trist att vi gör det dock. Men det är ingen lätt match att få ut den lilla biten, tösen kniper med munnen och skulle man lyckas få in ett finger så biter hon. HÅRT!

Idag tog vi oss dock i kragen och masade oss iväg till Öppna Förskolan, har inte varit där på väldigt länge. Det märktes, lilla A tyckte att det var grymt roligt. Massa ”nya” leksaker och andra mammor och barn. Dessutom älskar hon sång- och dansstunden de har vid elvasnåret. Hela hon spritter av glädje.

Får se om vi åker dit nåt mer, förvisso håller det på till och med midsommarveckan men för tillfället så känner jag mest för att vara hemma och njuta av min och lilla A’s sista tid ihop. Snart är jag ju tillbaks på jobbet… Men samtidigt så såg jag hur glad lilla A var idag så det skulle vara för hennes skull. Och jag gör ju allt för min lilla skatt.

För tillfället sover skatten (klockan är 14.30). Och jag försöker komma in på nätet, inte det lättaste när datorn tycker att det saknas internetåtkomst hela tiden (vilket det inte gör för signalstyrkan är utmärkt). Får på A när han kommer hem, så här kan vi ju inte ha det =)

Så jag skriver helt enkelt i Word och får klistra in texten på bloggen senare. Men skrivit har jag gjort i alla fall.

Med rumpan i vädret, vad menar jag med det? Jo, när lilla A ska sova i sin säng så lägger hon sig tillrätta och sover som en stock med den sötaste av alla blöjrumpor rakt i vädret. Detta har hon gjort i en veckas tid ungefär och jag kan inte titta mig mätt på tösen. Det ser inte särskilt bekvämt ut, men hon sover och det är huvudsaken.

P.S. Den uppmärksamme vet kanske att lilla A blir 11 månader idag!? Storyn kommer på måndag när vi varit på BVC.

Jag kunde inte motstå

När mamma och jag var iväg på vår shoppingrunda för några helger sedan så hittade jag denna söta tunika på Polarn O. Pyret, i lila ska tilläggas. Men den fanns inte i lilla A's storlek, frågade då lillebror och hans I om de ville vara så snälla och kolla i butiken i staden de bor i. Men tyvärr ingen där heller.
Kunde inte släppa den då den var alldeles för fin, till och med A tyckte det! Så jag beställde på nätet, en onsdag och på fredagen hade vi den här.

Så grymt söt lilla A ska bli i sommar!

Jodå

jag sov som sagt gott natten som var. Frågade A när han kom hem i eftermiddags om han hade varit uppe med lilla A något. "Nej, hon har sovit lugnt och stilla, värre var det med dig. Jag vaknade av att du låg och snarkade mig i örat. Jag vet inte hur många gånger jag puttat på dig i natt, klockan 3 gav jag upp och gick och la mig i det andra rummet."

Oups, jag som bara såg det som ett tecken på att jag älskar min familj och vill ha dem nära...

Nja, det går inte riktigt

med mjölkprodukter för min del ännu. Åt en Magnum glass i lördags när A och jag var iväg och en timme senare fick jag grymt ont i magen och det som hör till därefter...
Så glass funkar inte. Trist, det blir ju inte precis svalare och det är ju inte alls glassäsong nu.

Jag tror dock att laktosfritt funkar, åt det i fredags till pannkakorna vi hade och då fick jag inte ont i magen, men sen åt jag inte den mängden som motsvarar en glasspinne heller. Får prova det, i så fall blir det till att köpa hem glassrån och göra sin egen strutglass.

Men jag får väl göra som jag gjorde med mjölken, börja med en tesked vanlig glass och öka efterhand som magen accepterar den. Introducera saaaakta med andra ord.

Suck, jag som trodde att det bara var äggen kvar att experimentera med...

Som en stock

har jag sovit i natt. Det märks att jag sover som bäst när jag har hela familjen samlad. Innan vi fick lilla A hade jag grymt svårt att sova om inte A var hemma. Familjen är min trygghet med andra ord.

Lilla A har också, vad jag vet i alla fall, sovit som en stock. Hon vaknade först klockan 5 och fick välling, sen sov hon vid sidan om mig till 06.20!

Lillebror

Nu är vi trådlösa på riktigt! Har till och med skaffat oss en trådlös mus, det du!

Vi har (A har) nog luskat reda på vad det var för fel på modemet. Det tyckte nog inte om att vara igång dygnet runt, samt vara instängt i ett skåp. Så nu stänger vi av det på kvällen och vi har ställt det bakom böckerna i bokhyllan (eftersom jag HATAR allt vad sladdar och teknikprylar heter som är synliga) tillsammans med den nya kompisen ni ser ovan. Otroligt skönt att vi äntligen kan använda datorn precis så det är tänkt att det ska användas, trådlös. Nice!

Lilla A är hemma igen

Vi har sovit vår första (A sin andra) natt utan lilla A och vi antar att hon sov bättre än vad vi gjorde. Vi har vaknat flera gånger, speciellt vid de tider som lilla A brukar röra på sig. Men vi lyckades sova till 8, så lite sovmorgon fick vi men att vi är utvilade vill jag inte påstå. Saknat henne som tusan har vi gjort och det är vid tillfällen som detta som man inser hur mycket hon betyder för en och hur mycket man verkligen älskar henne.

Lilla A har haft en fantastisk helg hos mormor och morfar. I går morse lämnade vi henne där och vid middagstid idag hämtade vi henne igen. Hon har tillbringat den mesta tiden ute i trädgården där hon "hjälpt" mormor och morfar med att dra loss blad från växter, slänga ut prydnadsten på trallen och inspekterat stuprören. Med andra ord har hon haft det helfestligt. Hon har ätit bra (bättre än hon gör hemma), sovit hyfsat på dagen och satt morfar i arbete på natten. Hon vaknade 05.15 i morse men hon hade gnytt till några gånger i sömnen (som hon alltid gör) därav att morfar fick resa på sig och stoppa in nappen. Vällingen fick hon i deras säng i morse och sen hade hon legat stilla och halvslummrat till klockan 06.15.
Så himla skönt att det gick så bra, då vet vi ju att vi kan lämna bort henne över natten om det skulle behövas i framtiden.

A och jag åkte till IKEA och köpte lite grejer till lilla A's rum, en matta, lite leksaker osv. Vi har nog även sett ut vilken inredning vi tycker att hon ska ha när hon väl flyttar in där (vilket vi har bestämt ska ske till sommaren när A har semester), en som man helt enkelt kan kombinera som man vill och med massa förvaring för leksakerna, men även att hon kan leka ovanpå den, som en bänk helt enkelt. Vi köpte lite annat smått och gott också innan vi åkte till Maxi och handlade mat. Hemma var vi vid 16 och då hann vi göra en hel massa innan vi gick och åt pizza (något mer avancerat orkade vi inte med). Kvällen tillbringade vi i soffan till en film och en stor skål godis. Gick och la oss vid 22 men i alla fall jag hade svårt att somna, låg mest och tänkte på hur lilla A hade det och hur mycket jag saknade henne.

Vi är otroligt glada över att ha henne hos oss igen, men samtidigt är det en enorm lättnad att det gick så bra hos mormor och morfar. Tack för hjälpen i helgen mamma och pappa! Vi kommer anlita er igen, bara så att ni vet!

Fråga mig inte

varför det blev olika stilar på texten i föregående inlägg. Jag kan inte svara på det.

En sak är i alla fall säker, vårt internet strular. Troligvis modemet, men A har slitit hårt på jobbet i veckan (och jag kan ingenting om tekniska prylar) så därför har vi inte kunnat fixa det. Men om det blir tyst här på bloggen så vet ni varför. Gissar att det lutar åt ett nytt modem.

Förresten

Jag äter mjölkprodukter igen, har glömt skriva det tror jag. Var dock orolig ett tag att jag inte skulle tåla det eftersom jag fick så ont i magen när jag började återuppta det igen.

Det har tagit sin lilla tid, vi slutade amma i mars och inte förrän efter denna helgen har jag kunnat äta mjölkprodukter som vanligt igen. Jag har kört med teskedar och matskedar av laktosfria produkter för att kroppen först skulle hinna vänja sig vid proteinet. När jag sen såg att det fungerade så övergick jag till vanliga mjölkprodukter, men även där bara teskedar och matskedar. Fick backa en gång eftersom magen reagerade (och jag trodde då att jag blivit laktosintolerant) , men jag trotsade magen och fortsatte med tillvänjningen och nu fungerar det alltså!

Dock blir det inte alls de mängderna mjölkprodukter, varken för A eller mig, som vi sköljde över oss innan lilla A kom. Det är lite trixigt att se till att hon inte får något i sig, så är det bara lilla A och jag som är hemma så äter jag inget med mjölk i. Det är ju så oerhört lätt att jag skulle ha något på fingrarna som jag sedan delar hennes mat med. Lättast också att slippa tänka på det hela tiden.

Ägg däremot har jag inte börjat med ännu. Är rädd för att jag kommer att reagera på det då jag tror att jag varit känslig mot ägg (från och till) tidigare. Dessutom är vi lite rädda för att lilla A ändå ska reagera luftburet om vi gör något med ägg i. Men jag får ta mig i kragen och testa, innan dess vet jag ju inte. Har bara ingen lust att sitta på huset, lite trist för lilla A också att ha sin mamma på toa en hel dag... =)

Goda nyheter (?)

Igår fick vi ett samtal från förskolan vi besökte tidigare i år. Lilla A har blivit antagen, hon har alltså fått en plats! Det är overkligt att ta in eftersom hon inte ska börja på förskolan förrän 30 januari nästa år.

Men, vi är väldigt osäkra på om vi vill att hon ska gå där. Det är ju ett kooperativ och ju mer A och jag diskuterar saken så är vi inte alls sugna på att tillbringa så mycket tid där (för vad vi hört så är det väldigt mycket man måste ställa upp), den tiden vill vi hellre tillbringa med lilla A. En annan sak är att de föräldrar vi lärt känna, vars barn också är födda 2010, väljer att ha sina barn på den kommunala förskolan. Vi har bara hört positiva saker om den kommunala förskolan i byn så just nu är det väldigt lockande att försöka få in henne där istället. Men, det har fötts många barn här de sista åren och alla dessa ska ju få en plats... Hur som helst så tackar vi inte nej till den kooperativa förskolan förrän vi fått ett besked från kommunen. Alternativet är att vi stannar hemma längre än planerat med lilla A och helt enkelt väntar på en plats. Men förhoppningen är ju att hon ska få en plats direkt.

En av anledningarna till att vi också vill få in henne kommunalt är att vi kanske någon gång i framtiden hittar ett hus som vi skulle vilja bo i. Har vi då henne redan i den kommunala ruljansen så underlättar det en eventuell flytt till en annan förskola.

Vad gäller allergin och maten så är det ju bättre på den kooperativa, men om det mot all förmodan skulle vara så att lilla A inte växer ifrån sin allergi så hade hon ändå varit tvungen att till slut äta av skolmaten den dagen hon är en liten skolflicka. Dessutom tror jag inte att hon är den första allergikern så det ska säkert inte bli några problem.

Det är ett svårt val så vi får helt enkelt klura vidare på hur vi vill ha det.

Kyrkisavslutning

Idag har lilla A och jag varit på terminens sista kyrkis, dock inte i församlingshemmet som vanligt utan i Hembygdsparken. Jättemysigt, lilla A fick gunga, vi pysslade, fikade och tittade på djuren.

Jag tror att när A är hemma med lilla A i höst så lär det nog vara ett av de ställen som de kommer att besöka rätt ofta, synd att man jobbar och inte kan följa med dem…

Men som sagt, kyrkis är slut för terminen och nu har inte jag och lilla A något planerat mer än mammaträffarna som vi har varannan vecka och några BVC-besök. Skönt för nu ska det njutas och gosas som aldrig förr.

Pratade för övrigt med en av mammorna på kyrkis som också har barn som är mjölkproteinallergiker. Dock några år äldre än lilla A, men då också med mer erfarenhet. Hennes syn på det hela är att folk i allmänhet har väldigt dålig koll på vad det innebär att vara allergisk mot mjölk. Ofta har hon fått höra att ”lite kan väl inte vara så farligt”. Att de måste dricka mjölk annars får de kalciumbrist, som om det inte skulle finnas andra alternativ. På förskolan har det slarvats, BVC har varit ouppmärksamma och där man tror att man har det största stödet har hon fått höra de märkligaste saker. Nämligen hos läkaren. Där tyckte man att vid en introduktion skulle barnet komma till sjukhuset och drick ett HELT glas mjölk för att de på så vis skulle se hur barnet reagerade. Flera gånger har hon avbokat dessa tider med motiveringen att det är helt sjukt att jag ska utsätta mitt barn för en grym behandling som kommer orsaka en djävulsk smärta i flera dagar framåt.

Nu har de en bättre läkare och de har precis börjat introducera ost lite smått, vilket hittills fungerat, så vi håller alla tummar på att det ska fixa sig den här gången.

Det sista hon sa till mig får avsluta dagens inlägg: Ni kommer att få höra både det ena och det andra, men var starka och stå på er, Ni vet vad som är bäst för ert barn!

Mjölk- och äggfri Risifrutti

Jag ljög för er. I går gjorde jag faktiskt EN ansträngande sak, nämligen en kastrull risifrutti åt lilla A. Hon brukar få det till mellanmål tillsammans med lite frukt eller hemmagjord bärkräm. Det är lite svårt med mellanmålsalternativ till henne eftersom mycket av mellanmålen innehåller det hon inte tål, det blir ofta att vi får göra mycket från grunden och vi har lärt oss att man kan göra otroligt mycket på egen hand. Vi blev därför glada när vi hittade detta receptet, risifrutti mättar och är dessutom nyttigt om man väljer risdryck som är berikad, plus att man själv kan reglera mängden socker. Sen tycker hon om det också och det är en väldig fördel =)

Mjölk- och äggfri Risifrutti

1 dl grötris

4 dl rismjölk (gärna kalciumberikad)

4 dl kokosmjölk

1 tsk vaniljsocker

Koka grötriset med rismjölken i 3-4 minuter. Tillsätt kokosmjölken och låt det koka upp under omrörning. Låt det hela puttra på svag värme under lock tills det fått den konsistens ni vill ha. Tänk på att den tjocknar ytterligare när den fått stå ett tag.

Vill man kan man mixa Risifruttin till en slät "gröt" (det gjorde vi i början innan lilla A hade vant sig vid bitar), det går också bra att mosa lite med en gaffel om riskornen skulle vara för stora.

Den går utmärkt att frysa in, vi brukar mäta upp lagom stora portioner i aluminiumformar (bullar/ muffins) så är det bara att ta fram en och tina i kylen.

Dagsfärsk Risifrutti med hemmagjord bärkräm på hallon och jordgubbar.

Växterna

Nu har jag varit ute och fotat, eller egentligen igår men idag har lilla A och jag bara gått runt och småfist hela dagen så jag har inte haft lust att lägga in bilderna.
Lilla A är för övrigt förkyld igen, dock inte lika snorig som förra gången men det rinner på bra ändå. Trots detta så är hon på ett strålande humör! Hon är glad mest hela tiden (bortsett från när hon ska äta) och pratar gör hon HELA tiden. Nu är det bara gaga, baba, dada som gäller. Försöker få henne att "säga" mamma och pappa men det går sådär. Inte för att hon förstår innebörden i ordet men det värmer ändå. Sitt namn lyckas hon däremot bättre med, hon hoppar över andra bokstaven bara, men det är med en hög och bestämd stämma som hon "säger" det. Givetvis härmar hon oss bara men man kan ju inte undvika att "höra" ord.
I morgon kommer vi fortsätta med vårt småfisande, lilla A och jag. En helt vanlig tisdag med andra ord.




Tomater



Våra örter, överst från vänster: basilika, till höger: oregano. Nederst från vänster: timjan, till höger rosmarin.



Vi har även jordgubbar och persilja, samt två klematisar, men det är ingen idé att fota dem förrän de blommar. Då ska ni även få se våra gigantiska (som säkert inte blir så stora i år bara för det) stockrosor när de blommar.

Nehe

Eftersom lilla A inte sover så länge om mornarna så har vi rört om rejält i hennes mat- och sov"schema". Till viss del har det blivit bättre, hon äter mer, hon sover mer under dagarna men framförallt så är hon piggare och gladare. MEN hon vaknar fortfarande tidigt, idag 04.30. Detta trots att vi var hos faster U igår (tack för igår U, det var jättegott och jättetrevligt!) och lilla A kom i säng senare än vanligt. Rent logiskt tycker man att hon borde sova längre om hon är vaken längre, men nej det gör hon inte. Istället vaknar hon ännu tidigare. Alltså låter vi henne gå och lägga sig tidigt, eftersom hon verkar behöva timmarna och är grymt trött på kvällen, dessutom får A och jag några timmars egentid innan vi hoppar i säng.

Vi tycker att det verkar som att hon vaknar tidigt för att hon är hungrig. Vi har ökat på vällingdosen på kvällen från 200 ml till 250 ml men det verkar inte hjälpa. För icke mjölkproteinallergiska barn finns det mild fullkornsvälling som är från 8 månader. För lilla A's del är den vällingen från 1 år och BVC rekommenderade oss inte att börja med den förrän hon är 1 år eftersom tarmarna inte är fullt utvecklade ännu. Så antagligen får vi stå ut med att hon vaknar så tidigt i över en månad till. Suck!

Ni får ursäkta att jag inte uppdaterat på några dagar, vet faktiskt inte varför det blivit så. Tiden kanske? Vet i alla fall att Blogger låg nere i fredags så jag kunde inte komma in på bloggen.

I går stack vi iväg tidigt på morgonen och handlade, mat och växter. Ni ska få se bilder på hur fint vi har fått det, men det började regna och åska igår när vi blev färdiga så jag kände inte för att gå ut och fota då. På kvällen var vi som sagt hos U och firade henne.

Idag blir det inte många knop gjorda. Jag har förvisso fått sova till 07.30 eftersom A var snäll och gick upp med lilla A (han sover på soffan nu), så jag känner mig "piggare" än vanligt. Men det ser ut att bli innehäng idag, regnet hänger i luften. Men mys med flickan är aldrig fel och att bara få studera henne när hon gör sina upptäckter kan roa en i timmar.

Trevlig söndag på er!

På väg till kyrkis

idag tog vi en liten omväg eftersom lilla A skulle sova. Tänkte bara göra er lite avundsjuka på vyn jag hade klockan nio i morse. Sämre kan man ju bo!

Gick även förbi en sånhär. Den måste vara äldre än mig!

När man trodde att det var tillräckligt

med att lilla A vaknar tidigare än tuppen, så kommer A hem med de "positiva" nyheterna att han ska jobba 6:e juni och på Midsommarafton. Suck!

Hos tandläkaren

Idag har vi varit hos tandläkaren lilla A och jag. Tandläkaren ville börja med att titta i lilla A's mun, men lilla A var av en annan åsikt. Hon klamrade sig fast vid mig och knep hårt med munnen. Efter lite lirkande, med en liten spegel bl.a, så gick hon med på att tandläkaren tittade på hennes fyra små risgryn. Det såg fint ut.

Annars gick hon bara igenom vikten av att äta regelbundet, undvika sötsaker så länge det är möjligt, borsta tänderna, sluta med napp i tid osv. Det hela tog 10 minuter...

Nästa gång hon blir kallad är vid treårsåldern och då lär hon ha fått några fler tänder, kanske alla 20.

Jag orkar snart inte mer

Lilla A har fått för sig att vakna mellan halv fem och fem om morgonen nu. Det är till och med tidigare än vad A behöver stiga upp. Tänk er att klockan står på 04.30 när ni vaknar... kämpigt!

Det känns som att vi provat allt, lagt henne senare, lagt henne tidigare, ökat på kvällsvällingen, gett henne välling direkt när hon vaknar, inte direkt när hon vaknar osv. osv. Ingenting hjälper, hon är pigg som bara den och vägrar somna om.

Jag är helt slut!

Vet ni vad jag hittat i sambons hår?

TVÅ GRÅA HÅRSTRÅ!!!!!!!!

Är det jag eller lilla A som gett honom dem?

Helgen

Nu äntligen har jag lite tid att skriva.

Helgen har varit intensiv men samtidigt underbar. I lördags hade jag en heldag med mamma. Vi åkte söderut till det stora köpcentret, klippte oss, shoppade kläder, lunchade, fikade och njöt av att ta det lugnt och i vår egen takt. Som vanligt hittade jag en massa till lilla A, mjuka skor, kortärmade bodies och annat smått, solbrillor (som hon är såååå otroligt söt i) bl.a. Själv hittade jag ett par chinos och en topp. Men det bästa av allt: två nya BH:ar till skinnflikarna som återstår av brösten jag en gång hade tiden innan lilla A...
A och lilla A hade också haft en mysig dag tillsammans.

Igår var vi ute nästan hela dagen, fixade lite i trädgården, men mest av allt njöt vi av det fina vädret. A somnade återigen i solen när lilla A tog sin middagslur, han är verkligen som förbytt med sitt sovande. Vi tog det lugnt helt enkelt.

Det var en kort uppdatering om helgen. Idag har mammorna och barnen varit hos oss och vi passade på att fika och mysa ute. I morgon ska lilla A till tandläkaren för första gången, ska bli intressant att se om hon vill öppna munnen.

Jag ska bara

skriva att jag skriver om helgen i morgon.

Klappa händerna

Lilla A har lärt sig klappa händerna och är man riktigt tyst så hör man de tysta små klapparna från hennes underbara små händer. Älskar den tjejen!

Lilla A- tio månader

Tio månader jag säger inget mer, ni vet redan att jag tycker att tiden rusar iväg.

I början av perioden hade vi en dam som var på ett strålande humör. Dock tyckte (och tycker fortfarande) hon inte om att bli lämnad ensam i något rum, inte ens för två sekunder.
Hon var alltså på ett strålande humör, hade alltid ett leende på läpparna och skrek och snackade mycket och länge. Ibland överröstade hon oss så att vi helt enkelt gav upp vårt snack och riktade uppmärksamheten mot henne istället (vilket säkert var hennes mål).
De få gången vi anlitat barnvakt har det funkat jättebra och när vi gjorde det i denna period så gick det också bra. Hon var hos mormor och morfar nästan en hel dag och hade haft det så himla roligt.
Mot slutet av perioden började hon bli klängigare, keligare och mammigare. Hon kommer oftare till oss för att tanka närhet och få gosa en liten stund. När hon sen tycker att vi kramats färdigt så drar hon vidare. Ibland räcker det också att bara lägga huvudet mot oss.
Mot slutet av perioden har hon oftare visat tecken på att hon börjar bli klängig igen, bland annat genom att hon kryper efter oss och drar oss i byxorna för att hon vill bli upplyft.

Som vanligt så har det hänt en massa på den fysiska fronten. När vi gick in i perioden så hade hon hasat sig fram ett tag och snabbt gick det, men nu försökte hon istället krypa på knäna. Men eftersom hon fortfarande hade underarmen i golvet (hade ofta något i händerna nämligen) så blev det fel vinkel att krypa i. Mot mitten av perioden hade hon dock fått in tekniken och kröp oftare på både händer och knän. Till en början var det väldigt stappligt men så otroligt sött. Mot slutet av perioden kröp hon enbart på händer och knän och nu går det väldigt fort för henne. Att jaga oss när vi kryper iväg och gömmer oss är en lek som hon tycker är jätterolig. Hon har också fått krypa ute på marken och det var ju otroligt spännande med en massa nya saker att undersöka. Att krypa in i saker (TV-bänken, byrålådor osv.) och undersöka dessa närmare är också jätteroligt.
Hon började så smått att resa sig till stående mot våra ben i början av perioden. I mitten av perioden reste hon sig oftare och bättre upp till stående och nu kunde det vara vad som helst hon reste sig mot. Dock blev hon snabbt trött i benen och blev då också ledsen eftersom hon inte kunde sätta sig ner utan vår hjälp. Mot slutet av perioden ställde hon sig upp mot allt och då orkade hon även stå längre stunder. Hon har även tagit några steg, först mot pappa, som låg ner, och senare med hjälp av gåvagnen (som det är roligast att åka i). Men vi tror att de steg hon tar är helt omedvetna, hon går för att vagnen rör sig, det är den medfödda gåreflexen som utnyttjas.
Hon började sträcka ut armen och peka mot saker (med hela handen) som hon tyckte var intressanta. Problemet var att hon inte hade någon koll på hur stort avståndet var mellan henne och föremålet. Lite senare i perioden pekade hon med tumme och pekfinger istället för att sträcka ut hela armen och handen. I slutet av perioden pekade hon mest hela tiden, allt är ju roligt att peka på- även främmande människor.
Hon älskar att vara ute, antingen själv krypandes på marken eller sittandes i vagnen, det finns ju så mycket nya och intressanta saker att upptäcka. "Bara" en buss kör förbi så skiner hon upp som en sol. Hon har fått gunga och åka rutschkana, men det är bara roligt ett litet tag. Även åka på cykeln har hon fått prova på och det var helfestligt, men bara när vi cyklade, stannade vi så skrek hon direkt.
Pussar delar vår lilla tös gärna och ofta med sig av. Frågar vi om vi får en puss så pussar hon oss med vidöppen mun och tunga. Men att pussa pappa är inte lika trevligt som att pussa mamma. Pappas näsa blir oftast måltavla istället för munnen. Varför? Jo, skägget sticker på den söta lilla munnen.
Hon gillar att öppna och stänga dörrar (till att börja med låg hon ner men nu sitter hon och nästan följer med dörren), helst mitt framför näsan på oss. Gissar att det bara är till att vänja sig, det lär väl bli värre i tonåren...
Hon har utökat ordförrådet och vet nu även vad sko är för något. Säkerligen är det fler ord hon lärt sig men eftersom vi lever mitt uppe i det så lägger vi inte märke till det.
Hennes pincettgrepp är numera riktigt bra. Hon kan hitta och ta upp minsta lilla smula, gruskorn, klädludd, tidningsbit osv. Jag har därför gett henne det passande smeknamnet Smulan.
Att göra high five är jätteroligt och har man en gång börjat så är det bäst att fortsätta, för visst är det skoj att göra tio på raken?
Hon har lärt sig att leka en ge och ta lek. Frågar vi om vi får saken hon har i handen så ger hon den till oss, dock inte så fint men hon förstår poängen i det hela.
Hon har också lärt sig sätta in nappen själv, ibland hamnar den upp och ner men vad gör det?
Vinka är också en merit vi kan lägga på listan. Och gud så sött hon vinkar! Hon har handen vinklad mot sig och öppnar och stänger den sakta.
Att sträcka ut tungan lärde hon sig en kväll när hon sett pappa göra det, resten av kvällen hade hon tungan ute.
Hon har börjat intressera sig för sånger och ramsor. Speciellt en har fångat henne extra mycket, så mycket att hon till och med kan göra lite rörelser till den. när vi sjunger "bom bom slå på stora trumman" så slår hon sig själv på magen (trumman).
Mot slutet av perioden så kunde hon även sitta själv och pyssla med sitt i allt längre perioder, det märks helt enkelt att hon blivit lite självständigare mellan varven.

På matfronten har vi gjort en del förändringar. Vi passade till exempel på att ändra i matschemat när vi ändå ändrade klockan till sommartid.
Amningen har vi slutat med, det blev ett morgonmål som fick bli det sista amningsmålet. Och faktiskt så tror jag att hon kände på sig att det var för sista gången som hon fick ligga på det viset hos mig och äta för hon tog extra lång tid på sig och dessutom åt hon en gång till. Det enda som är tråkigt är att hon gillade det så mycket så hade hon inte varit allergisk så hade vi nog kört på i alla fall på morgonen tills hon var ett år. Som tur är så funkar det jättebra med vällingen även på morgonen och nu när det gått en tid sen vi slutade så tror jag inte att hon saknar det så värst mycket.
Hon har återigen börjat äta lite själv. Det som lättast slinker ner är en dubbelmacka med leverpastej, rån, majskrokar och morrötter. Hon har även lärt sig att dricka själv ur pipmuggen.

Vi passade även på att ändra i sovschemat då vi ändrade klockan.
Några nätter i början av perioden kunde hon vakna på natten och var otröstlig. Hon kunde även vakna en gång i timmen och gråta, vi blev dock inte kloka på om det berodde på tänderna eller om hon drömde. Mot mitten av perioden vaknade hon fortfarande till mycket men då räckte det att stoppa in nappen för att hon skulle komma till ro igen.
När hon var exakt 9 1/2 månad kom äntligen den natten vi väntat länge på. Hon sov hela natten! Vi var i chock när vi vaknade men otroligt glada givetvis. Hon har sovit några hela nätter efter den också, men oftast vaknar hon till några gånger under natten.
Det har funkat bra att lägga henne när hon varit vaken på kvällen i ett bra tag, men i början på perioden så gick det inte längre. Så fort vi lämnade rummet så började hon gråta. Vi fick alltså vara kvar i rummet tills hon somnat. Mot slutet av perioden så kunde hon återigen somna själv på kvällen. Hon kan till och med ligga vaken ett tag innan hon somnar- utan protester.
Vi har återigen försökt att få henne att somna själv i egen säng på dagarna, men så fort vi lämnar rummet så sätter hon sig upp och börjar storgråta. Hon är dock grymt trött och somnar direkt om vi tar upp henne i famnen eller lägger en hand på henne. Så just nu får hon alltså somna i famnen innan vi lägger ner henne i sängen.
Hon har börjat krypa runt och böka, väsnas och fastna i ett hörn om nätterna. Sen har hon även börjat vakna åt helsike för tidigt om mornarna, runt 5 tycker hon att det är dags att stiga upp...
Vi har länge försökt att få henne att sova med ett gosedjur eller en nalle, men hon har inte varit så väldigt förtjust över den idén. Tills hon själv kunde sätta sig upp i sängen och fick syn på nallarna hon har vid fotändan. Sen den dagen så sover hon bäst om hon får ha en av dem hos sig i sängen, det spelar inte så stor roll vilken det är. Men hon kan också sova utan dem, de har inte hunnit bli så viktiga för henne ännu. Vi tycker bara det är bra om hon kan känna sig trygg med hjälp av dem, det underlättar om hon ska sova borta någon gång eller om hon bara är lite ledsen.

Mot slutet av perioden så var det lite upp och ner med mat- och sovschemat. Varje dag såg inte likadan ut, men här är ett ungefärligt mat- och sovschema.

mellan 05.00-06.00 vaknar
mellan 05.30-06.00 välling
08.00 sover 30 min
08.30 frukost/ mellis
11.30 lunch
13.00 sover 1,5 h
15.00 1 portion gröt
17.30 middag med familjen
19.15 välling
ca 19.30 godnatt

Hälsan har varit övervägande på topp. Hon började perioden med att få en allergisk reaktion efter att vi varit hemma hos en kompis och torkat henne med deras handduk. Ett stort misstag som vi nu har lärt oss av. "Torka endast med papper när ni inte är hemma!"
I mitten vaknade hon en morgon och var lite snorig, jag var förkyld så antagligen hade jag smittat henne. Men som tur var så blev det inget mer av det.
I samband med att hon sov dåligt om nätterna i mitten av perioden så började vi badda gommen med flytande Panodil innan hon skulle gå och lägga sig. Att tanden skulle dyka upp först mot slutet av perioden, dvs. några veckor senare visste inte vi.
När hon nu har börjat resa sig upp mot allting, trots att balansen inte är vad den borde vara, så ramlar hon ofta och slår då oftast i någon kroppsdel. Vilket leder till att hon får en massa blåmärken, men samtidigt så kunde det också varit värre.
Hon mäter 72 cm och väger 9330g.

Jag måste säga att den roligaste perioden med lilla A är nu. Jag vill kunna säga att den lilla bebistiden var underbar men då ljuger jag. Den blev ganska ordentligt förstörd i och med att hon var allergisk utan att vi visste om det och det gjorde ju också att det var otroligt mycket äta, vara nära och gråta. Givetvis gör alla barn detta men inte i den grad lilla A gjorde. Så lite dragen framför näsan känner vi oss över att den där mysiga bebistiden inte var så mysig.
Istället njuter jag för fullt över att få vara hemma med lilla A nu. Hon är med mycket mer nu, kan också mycket mer och det händer något hela tiden. Hon mår helt enkelt jättebra och är (oftast) på ett strålande humör.

BVC

Idag har vi varit på 10-månaders läkarundersökning med lilla A. Allt såg bra ut. Speciellt hennes lungor... Det första vi gjorde var att mäta henne, stort misstag. Hon grät krokodiltårar under resten av undersökningen, men läkaren var snabb och skicklig så det gick hyfsat fort ändå.
Hon har växt en cm på längden och är nu 72 cm lång. Hon har gått upp 480g och väger alltså nu 9330g. Kurvan har planat ut väldigt mycket men så länge hon följer sin kurva så är allt ok. Vi ska dock dit igen om ungefär 3 veckor för att kolla vikten igen. Vår teori om varför hon inte går upp så mycket nu är dels för att hon rör på sig mer och dels för att hon inte varit särskilt matglad den senaste tiden (tänder och förkylning).
Men allt såg alltså bra ut och hon utvecklas precis som man ska.

Tiomånadersstoryn kommer i morgon.

Mamma

vi har köpt nya gardiner till köket men de är lite långa... har du lust att sy upp dem?

Hon är sötast!

Underbara fotografen som fotograferade lilla A har lagt upp ännu en bild (ännu bättre) på lilla A på sin blogg.
Ni som har kvar fotografens bloggadress i er dator kan lätt se den nya bilden om ni klickar på "start".
Ni som ännu inte sett den första bilden och därmed inte har länken, skicka en kommentar eller ett mail till mig så mailar jag länkarNA till er.
therese.martinsson84(at)gmail.com (byt ut (at) mot @)

Imse vimse spindel

Om någon skulle sett oss när vi åt middag i går kväll så skulle de nog trott att allt inte stod rätt till...

Lilla A har börjat matvägra lite grand och det enda som hjälper, för att vi ska få i henne någonting, är att sjunga Imse vimse spindel. Om och om igen, hela tiden. Slutar vi så sträcker hon upp armarna, vilket är ett tecken på att hon vill att vi fortsätter så att hon kan göra rörelserna. Vilket hon också gör, på sitt eget vis såklart. Ibland viftar hon med armarna ovanför huvudet och ibland håller hon dem i normalhöjd med händerna ihop. Alltså, för tillfället älskar hon Imse vimse spindel, det är det enda som hjälper om lilla tösen är lite kinkig. Och självklart är hon bäst på att göra rörelserna till den.

Men som sagt, tur att ni inte såg oss. A och jag överdrev en liiiten smula när vi sjöng igår. Lilla A däremot tyckte att det var helfestligt och kiknade av skratt.

Storstädning av köket

påbörjade jag för ett år sedan (jag vet att det är mycket "för ett år sedan", men jag minns så mycket av den sista tiden av graviditeten). Jag var trött, hade ont av foglossningen och mest av allt trodde jag att det skulle gå fortare än vad det gjorde. Vid lunchtid grät jag när jag pratade med A i telefonen. Över att det var så fruktansvärt jobbigt alltihop. Han sa givetvis åt mig att skita i att städa, lyssnade jag på honom? Nej, men det skulle jag gjort. Såhär ett år senare inser jag att jag istället hade behövt vila och sova. Inte tusan trodde jag att det skulle bli så lite av den varan när bebisen väl kom (sen hade vi ju det extra kämpigt i några månader då vi inte visste att  lilla A var allergisk), små bebisar sover ju bara. Eller? Inte vår inte, hon ville äta HELA tiden (även det en förklaring på allergin).

Det tog mig en vecka att rensa och städa köket. Och då hade jag ändå inte tagit spisen och kyl-frys...

Idag

har A och jag varit ihop i 6 år. Grattis på årsdagen älskling och tack för att du stått ut med mig så länge... (och jag hoppas givetvis att du orkar stå ut i mååånga år till)
Jag älskar dig A!