Tada, vår julklapp från jobbet!
En målarhink fullproppad med godis. Lätt den bästa julklappen hittills (om man jämför med tomtebeprydda snappsglas och elektriska salt- och pepparkvarnar). Men nu kommer vi till det stora problemet: jag får inte äta av det. Jag vill, tro inget annat, men det är ju det här med mjölkproteinet ni vet. Så nu står två hinkar ute i förrådet och väntar på bättre tider. Och nu vill jag inte höra att ni gärna ställer upp och hjälper oss att tömma dessa skönheter. Det klarar vi bra på egen hand när amningsperioden är över. Men gud vad jag är sugen NU!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar