Familjen, minns ni?

För ett år sedan, denna helgen, berättade vi för våra respektive familjer att vi väntade barn. Kan ni förstå att det redan gått ett år och den nya familjemedlemen hunnit bli nästan sex månader?

Egentligen hade vi kunnat berätta det långt innan men vi hade bestämt oss för att ge vår familj en extra "liten" julklapp. Vi hade knåpat ihop en liten text som skulle vara skriven av barnet. (”Hej! Ni vet ännu inte vem jag är och jag vet inte vem ni är. Men tiden går fort och jag tror att jag kommer runt den 26:e juni 2010. Jag ser fram emot att lära känna er! Hoppas att ni känner likadant! God Jul … Önskar lilla Jag”). En till varje grupp i familjen. Sen bjöd vi in A's familj på ett, vad de trodde, försenat firande av A. Istället fick de vars ett brev. Minns att jag var grymt nervös, faktiskt mer nervös när vi skulle berätta för A's familj än för min egen. Och det gjorde vi dagen efter. Hade mer eller mindre tvingat ihop familjen och sagt att vi MÅSTE göra julgodis. Vid middagen på kvällen fick de sina brev. Alla blev naturligtvis glada, men nog mest överraskade.

I år har vi ingen ny överraskning, istället får ni njuta av en ny liten medlem i familjen som ska vara med och fira jul.