Det händer inte så mycket just nu. Allt rullar på som vanligt. Jag har jobbat i över två veckor och det är lika trist som jag mindes det. Men det bästa på hela dagen är att komma hem och möta en överlycklig lilla A! Det slår allt!
Lilla A har fått sin femte tand, vid sidan om en framtand i ovankäken. Natten den bröt igenom var inte rolig och det har fortsatt i samma bana några nätter nu igen så vi tror att några tänder till är på gång.
Katten var försvunnen i 12 timmar i torsdags. Halv tio på kvällen hörde vi henne jama utanför. Innan dess hade jag och lilla A varit ute och letat efter henne och jag själv hade varit ute i 45 min på cykel och letat efter henne. Att vi var så oroliga var för att hon aldrig är borta längre stunder än runt en timme. Men nu vet vi om att hon kommer tillbaka (om det inte hänt henne något givetvis).
Lilla A går bara nuförtiden, det är vid enstaka tillfällen hon kryper. Dock märker vi på henne när hon är trött, hon snubblar och ramlar lätt då nämligen.
Pratar gör hon också mest hela tiden. Snart har vi sår i öronen... MEN en viktig sak har hon lärt sig att säga, nämligen mamma. Hjärtat svämmar över av kärlek när hon säger mamma. När hon badade en kväll i förra veckan så klev hon ur baljan för att krama mig, därefter lutade hon sig tillbaka en aning så att hon kunde titta på mig, sa mamma och kramade mig därefter igen. Gud vad hjärtat smälte, den tösen är underbar!
Lilla A och A har hittat sina egna rutiner och dagarna flyger iväg för dem också. Mest av tiden är de ute, går på långa promenader, gungar osv.
Ni får ursäkta att det sällan uppdateras här. Av förklarliga skäl tillbringar jag min lediga tid med familjen och däremellan ska allt annat hinnas med. Men jag ska försöka hålla bloggen vid liv ändå...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar