tisdag 30 november 2010

Äntligen!

Idag fick jag äntligen höra skrattet vi väntat och längtat efter så länge nu! Ett riktigt härligt gurglande lilla A skratt. Det fick mig verkligen att glömma den jobbiga natten och grötkämpandet tidigare under dagen. Lyckades fånga det på film så att A också fick höra. För givetvis kom det inte mer.
Har nästan känt mig misslyckad över att vi inte fått henne till att skratta tidigare, ungefär som om vi inte gjort henne tillräckligt glad, att det där lilla sista har saknats ni vet. Men nu hoppas jag verkligen att det är på gång. Blir alldeles varm i hjärtat bara jag tänker på det! Härligt!

söndag 28 november 2010

Första advent och potatispremiär

Känns märkligt att det redan är första advent. Inte långt kvar till jul med andra ord. Vart tog hösten vägen? Och sommaren? Den är ju precis slut, eller? Inte konstigt att lilla A redan är fem månader med andra ord, i min värld däremot har hon precis kommit till världen. Gissar att det är en del av föräldraskapet, att inte hinna med i sitt barns "växa upp" tempo. Kan inget annat än gilla läget och försöka hinna njuta så mycket som möjligt.

Kalaset för A gick sådär igår. Lilla A var grymt ledsen. Började när gästerna kom och höll på ett bra tag. Tror att det kan ha att göra med att hon inte är van vid så mycket folk i hemmets, annars lugna, vrå. Gästerna kom på en gång så det blev en enorm förändring för henne. Det var likadant när vi firade mig i oktober. När vi däremot är iväg någonstans där det är mycket folk så reagerar hon inte alls såhär, då blir hon istället tyst och observant, alltså måste det ha att göra med att hon var hemma. Natten var lite bökig, jag fick inte mycket sömn. Troligtvis så bearbetade lilla A kvällens händelser och drömde därför en hel del. (Blev inte bättre av att blöjan läckte så det blev ett lakansbyte mitt i natten. Ett extra mål hann vi med också, tre sådana i natt alltså. Tur att jag fick sova någon timme i förmiddags, snälla A lekte glatt med lilla A så jag fick en välbehövlig tupplur.) Samtidigt som jag tycker otroligt synd om henne så är det nyttigt för henne att lära sig att livet inte alltid är som vanligt.

Idag har vi kört smakis på potatis. Denna gång fick vi "minen" men det var bara vid första skeden, sen svalde hon glatt. Gissar att det kändes ovant i munnen, men kul att hon gillart! Kommer köra potatis i en vecka nu och sen bytar vi till någon annan grönsak. Vi fortsätter med gröten som vanligt, har en liten fundering på att köra den som frukost om ett tag, när vi har kommit upp i en portion. Just nu är vi uppe i 14 skedar och idag gick det bättre än det gjort på några dagar. Hade fått för mig att det var den nya gröten, men idag funkade det ju. Jaja, det kan inte alltid gå bra.

Ikväll myser vi med kalops och tänt ljus, njuter av att vara tillsammans helt enkelt, imorgon är det ju vardag igen.

fredag 26 november 2010

Grattis lilla A!

Idag har min lilla skatt hunnit bli fem (!) månader. Vet att det är en klyscha men: vart tar egentligen tiden vägen? För fem månader sedan vid den här tiden på dygnet var lilla A ynka fyra och en halv timme gammal. Tror att vi precis hade blivit förflyttade till vårt rum på BB och försökte förstå att vi hade blivit föräldrar till en alldeles underbar liten flicka. Det känns verkligen som det var igår!

Som sagt, tiden den går och lilla A har hunnit bli en rätt så stor liten flicka. Jag har tänkt skriva om lilla A's utveckling månad för månad, men det kommer att ta en liten stund att knåpa ihop och dessutom tänkte jag få med hennes aktuella vikt och längd. Därför får ni snällt vänta tills på onsdag (om jag hunnit skriva något då förstås) eftersom det är då vi ska göra ett besök på BVC.

Under "arbetsveckan" som gått har det hänt en hel del. Både bra och mindre bra. Det mindre bra tar jag en annan gång, har tänkt berätta hela storyn på en gång nämligen. Men det bra kan jag ta och summera nu.

Måndag innebar födelsedag för A. Jag och lilla A var iväg och handlade lite mat tillsammans med mamma och på kvällen försökte vi skapa oss en viss ordning i kaoset.

I tisdags var moster I hos oss, vi tog det mest lugnt och pratade en massa. Både skoj och skönt att få besök, tack för att du kom I! På eftermiddagen åkte jag och lilla A till öppna förskolan för fotografering, resultatet ska komma om ca två veckor. Kul!

Onsdagen bjöd på en åktur ute i snön för första gången för lilla A. Tror dock inte att hon blev så imponerad, hon låg i vagnen och tyckte väl att det var som vilken vanlig promenad som helst. Mest hennes mamma som tyckte det var skoj med ännu ett "första gången" att lägga till på listan. Annars tog vi det lugnt, tvättade lite och städade sovrummet.

I går var det ännu ett "första gången" äventyr. Vi åkte buss! A som i vanliga fall kör moped till jobbet var inte så sugen på att ge sig iväg på två hjul i halkan. Alltså ingen bil till oss så vi fick snällt ta bussen om vi ville åka till öppna förskolan. Och det ville vi ju. Det funkade finfint, lilla A sov både dit och hem och hennes mamma var ganska glad över att få slippa köra bil.

Idag blev A hämtad av en snäll kollega eftersom vi skulle på babysim. Men det visade sig att han hade kunnat ta bilen. Instruktören var sjuk så undervisningen var inställd. Man fick dock åka iväg och bada på egen hand om man ville. Det gjorde vi eftersom det annars hade blivit ett två veckors uppehåll för lilla A som ju var sjuk förra veckan. Kändes märkligt att endast dela poolen med en bebis till, men skönt naturligtvis. Vi tränade lite på det vi lärt oss hittills, men den mesta tiden tillbringade vi vid kanten eftersom lilla A gillar skvalpet och brytningen mellan "land" och vatten. På hemvägen stannade vi till och köpte en dörrkrans och hämtade upp A från jobbet. Hemma igen packade vi om oss till vagnen (A körde och handlade) och gick iväg till posten för att hämta ut de första julklapparna.

I morgon blir det städning och matlagning. Ska fira A med familjerna så lite ordning får här vara.
Nu blir det tandborstning och därefter sängen.

torsdag 25 november 2010

Torka

Har jättemycket jag kan skriva om men det står still i huvudet. Börjar på en mening men raderar lika snabbt. Ingen bra dag att skriva på helt enkelt.

Tror att jag går och lägger mig istället.
Godnatt!

tisdag 23 november 2010

Grattis min älskade A på födelsedagen!

En dag försent här på bloggen förvisso... Huvudsaken att vi kom ihåg dig på "riktigt" igår. Tror att jag var först med att gratta dig dessutom, en minut över tolv. Att amma på natten kan ha sina fördelar!

Dagen blev dock inte riktigt som vi hade tänkt oss, lite kaos i våra tankar eftersom det kanske är stora förändringar på gång här hemma. Tar upp det lite senare här på bloggen, när jag får tid helt enkelt. Vilket jag inte haft på ett tag nu, därav bristen på inlägg.

Nu blir det nedvarvning framför TV:n och sen sängen.

torsdag 18 november 2010

Förkylning, gröt och avundsjuka

Lilla A's förkylning börjar ge med sig nu och idag var vi ute en sväng för första gången sen i lördags. Tror hon tyckte det var skönt med lite frisk luft i näsan. Egentligen har vi babysim på fredagar men vi hoppar över det imorgon, bättre hon blir riktigt bra innan vi kör igång igen.

På grötfronten går det framåt i rask takt. Nu gapar hon friskt och blir helt uppspelt när skeden närmar sig munnen. Går bättre med sväljandet också, inte riktigt lika mycket hamnar utanför munnen längre, däremot är det härligt att känna på gröten i munnen med handen och därefter smeta ut det i hela ansiktet! Fem och en halv sked fick hon idag, men hon hade lätt kunnat äta mer eftersom hon blev ledsen när hon förstod att det inte blev mer (givetvis ammade jag henne istället). Skynda långsamt heter det när man introducerar fast föda till bebisar men det örat vill inte vår glupska dam lyssna på. Skönt att det går bra.

Fick ett sms av lillebror för en stund sen. I oktober nästa år beger sig han och flickvännen till Tanzania för en titt på de vilda djuren. Hoppas nu att de får se och uppleva så mycket som möjligt, det är de verkligen värda. Jag är inte ett dugg avundsjuk... S, får jag plats i resväskan?

Imorgon hade jag tänkt att vi tar ett bad i badkaret, tvättar några maskiner, kanske städar i nåt rum men framförallt så gosar vi en hel massa (kanske hela familjen, A börjar känna sig kass nu också)!

Högst upp på min önskelista...

...står: Att få sova en hel natt (eller iallafall mer än 4 timmar)

Den sista tiden har det varit lite bökigt med lilla A's sovande. Okej nu har hon ju faktiskt varit förkyld och då får man göra sig hörd. Men utöver detta så har hon bökat och stökat mer än vanligt under några veckor. Hon har ju problem med att få ut gasen i magen och detta gör att hon bökar och har sig VÄLDIGT mycket.

Häromnatten var jag vaken från ett. Det jobbiga är att hon själv sover (men inte bra givetvis), men en annan ligger vaken och lyssnar, håller handen, stoppar in nappen, vänder henne från en sida till en annan och skakar rumpan. Vid femsnåret ungefär brukar man ge upp av ren trötthet och lägger henne då istället på bröstet på en själv. Sen ligger man och skakar hennes rumpa där istället och förhoppningsvis slumrar lite mellan böken innan det är dags att vakna på riktigt halv sju.

Hon äter två gånger under natten, en gång runt tolv och en gång runt fyra. Jag hade tyckt att detta varit helt ok om hon bara hade somnat om snabbt efteråt. Ibland gör hon det, då hinner jag inte ens lägga täcket över henne innan hon sover. Men ibland kan det ta över en timme innan hon sover igen och under den tiden hinner jag vakna till ordentligt och då tar det ju självklart längre tid att somna om igen. Har jag tur får jag sova något innan det är dags för bök eller mat igen.

Jag vet att det blir bättre, men just nu känns det inte som det. Jag är så trött och vill inget hellre än att få sova. Tänkte efter lite och insåg att jag inte sovit en hel natt sen hon föddes i slutet på juni, snart fem månader. Det tar på krafterna och humöret.

Jag älskar min lilla flicka över allt annat och känner mig som en dålig människa när jag tänker och tycker såhär. Hon är ju så liten brukar jag trösta mig med. Och för hennes skull vill jag inget hellre än att hon får bli bra i magen, det måste ju tära på henne också.

Jag klarar mig alltid, men det börjar bli FÖR jobbigt...

tisdag 16 november 2010

Dagen

Jag trodde att lilla A skulle bli ordentligt sjuk men hon verkar ha klarat sig undan med en förkylning. När A kom hem igår gick han iväg och köpte näsdroppar till lilla A. Dessa använde vi innan hon gick och la sig för att hon skulle kunna andas bättre och då även somna lättre. Vi la två böcker under huvudändan på hennes säng också. Natten har inte varit så farlig tycker jag. Hon vaknade en extra gång vid två annars har den varit precis som vanligt.

Hon har varit ordentligt trött idag och lite keligare än vanligt. Aptiten har väl inte varit den bästa men det är fullt förståligt när näsan är full av snor. Trots detta är det inget fel på hennes humör, hon är lika glad ändå.

Mitt i allt snorande idag har hon faktiskt lyckat vända sig från rygg till mage för första gången! Flera gånger dessutom. De två första gångerna var jag inte där när hon gjorde det, jag hade vänt ryggen till i några sekunder när hon lyckade ta sig runt. Sen var vi ju tvungna att prova när A kom hem, mest för att bevisa att det faktiskt var sant, och visst tog hon sig runt ett par gånger till. Nu är det hårdträning som gäller.

Min lilla katt

och jag har hängt ihop i sju år nu. I söndags för att vara exakt.

Jag kommer såväl ihåg när jag hämtade henne och hur mycket hon fräste åt mig under några dagar. Egentligen är hon en vildkatt (därför vet jag inte när hon föddes) som råkade följa med de andra katterna in en dag. Tur i oturen får jag väl säga, tror inte hon hade överlevt utelivet eftersom hon föddes på hösten. Jag lyckades få henne tam och nu är hon så sällskapssjuk att hon till och med följer med en när man går på toaletten. Som hennes husse brukar säga: en extra skugga.

Sen lilla A kom till världen har katten varit lite reserverad mot mig. Jag har ju knappt haft någon tid för henne och dessutom har jag hela tiden den där skrikande och fäktande varelsen nära mig dagarna i ända. Trots detta så ligger min lilla katt så nära mig det bara är möjligt på natten, precis som hon alltid gjort.

När det kommer till kelande däremot så är det husse som gäller för hela slanten. Hade det gått så hade hon säkert krupit in i A. Jag var lite orolig att de inte skulle tycka om varandra. Första gången de träffades så satt katten på betryggande avstånd och spanade in A. Men A måste ha blivit godkänd. Katten älskar helt enkelt sin husse!

Trots att katten hunnit bli sju år så märks det inte på henne. Hon är precis den vilda och galna katt hon alltid varit. Hon älskar att leka (speciellt med sånt hon inte får), springa runt så mattorna yr, skälla på allt som rör sig, sova på de mest märkliga ställen (på kuddar, under barnvagnen osv) och gå ut i den stora världen i koppel. Egentligen är hon nog mer som en hund fast i kattformat.

Söt, galen och kelig är just vad som ryms i det pälsiga lilla yrväder som bor hos oss. Grattis på "födelsedagen" lilla katt!

måndag 15 november 2010

Hängigt

Idag är det snorigt här hemma. Både för mig och lilla A. Vi har alltså inte gjort så många knop hittills. Lilla A, som normalt aldrig sover längre än 45 minuter, sov i 1,5 timmar runt tolvsnåret idag. Hon sover nu igen, får se hur länge det blir den här gången. Vi har ingen feber (än) men huvudet är fullt av bomull. Nu ska jag slänga mig på soffan en sväng, tills A kommer hem. Nån minut hinner jag nog...

söndag 14 november 2010

Grattis alla pappor!

Och då framförallt till min egen far! Hoppas du får en bra dag!

Men en annan som också ska ha ett extra stort grattis är A som firar sin allra första fars dag. Idag firar vi med att ta det lugnt, kela och käka gott (fläskytterfilé, potatisgratäng och rödvinssky, till efterrätt kör vi blåbärspannacotta). I morse räckte vi över två paket, det ena innehöll en rosa MFF napp och det andra en MFF body. Inte för att han kan använda dem men det är ändå han som har mest glädje av dem, speciellt nu när de vann allsvenskan. Ett bra köp av oss allstå eftersom vi beställde detta långt innan det var avgjort!

Grötpremiär!

Igår körde vi grötpremiär här hemma. Lilla A fäktade glatt med armarna när skeden närmade sig munnen och var nog mest glad över att något hon kunde ta tag i närmade sig ansiktet. Första smakisen kom ut lika fort som den kom in, men utan grimas- tyvärr. Den andra sög hon glatt i sig. Tror det blir bra det här, hon verkar ju vara glad i mat, nu ska hon bara lära sig att svälja och inte suga. Vi kör på nu lite varje dag och ökar ut portionen efter hand.
Lite vemodigt känns det dock för mor hennes, nu är ju lilla flickan så stor att hon inte längre enbart ska livnära sig av henne.

torsdag 11 november 2010

Vad som rör sig i huvudet om natten

Sen vi berikats med lilla A har det skett konstiga saker i mina drömmar. Tidigare kunde jag drömma och prata knasigt i sömnen emellanåt, men absolut inte så som nu.

Häromnatten drömde jag att jag hade varit uppe på toaletten och tydligen hade jag tagit lilla A med mig. Men jag hade inte tagit med henne tillbaks till sängen igen. Nån timme senare kommer nämligen A bärandes på henne och frågade varför jag hade lämnat henne ensam, sovandes, på skötbordet. (Lilla A brukar inte somna på konstiga platser och framförallt inte bara sådär.) Jag svarade något i stil med att jag också hade sovit när jag var på toaletten. Men varför jag hade tagit henne med mig vet jag inte.

När lilla A var några veckor gammal vaknade A en natt av att jag höll på med sänglamporna. Jag kände liksom grundligt på hållaren och på själva lamporna. Efter en stund frågade han vad jag sysslade med. "Men herregud vad gör lilla A där?" svarade jag. Lamporna var lilla A's armar och hållaren var hennes kropp. Hur jag förklarade bort det hela? Jag mumlade nog bara och vände mig om.

En dröm som återkommer rätt så ofta är att jag hör henne när hon gnyr i sömnen (jag halvsover) och att jag då fått för mig att hon (och jag) somnat vid bröstet. Jag känner därför vid sidan av mig för att känna om hon ligger konstigt eller så. Till min fasa så ligger hon inte där och dessutom ligger jag väldigt nära kanten, alltså måste hon ligga på golvet. Det gör hon naturligtvis inte, hon ligger i sin säng och jag har bara drömt att hon har ätit.

Jag antar att det hela kan ha en del att göra med den sömnbrist man lider av och jag gissar också att det kommer dyka upp fler märkliga drömmar framöver.

tisdag 9 november 2010

Gamla tider

När jag tränade igår (gympa i idrottshallen för att stärka upp mage och rygg efter graviditeten) kom jag att tänka på när jag och min bror tränade ihop och hur mycket jag faktiskt saknar det. Eller träning och träning. Vi passade på att träna direkt efter jobben, när det var lagom med folk på gymmet, och för att det skulle bli någon träning över huvud taget så fick jag åka dit lite tidigare än lillebror. Varför? Jo, under dessa träningstillfällen tränade nämligen min käre bror musklerna kring munnen. Det gick i ett och när han sen kom på att det snart var dags att dra sig hemåt så fick han bråttom att göra några repetioner på några av maskinerna. De gångerna han faktiskt tränade strikt efter programmet är nog lätträknade. Det var betydligt svårare för honom (men lättare för mig) då vi körde spinning, jag riktigt såg hur det bubblade för att få komma ut men att överrösta musiken var nog ändå inte hans grej.
S, det var en härlig tid och jag saknar det verkligen!

måndag 8 november 2010

Mycket att ta igen

Tanken är ju att denna, till stor del, ska handla om lilla A. Och de som känner oss vet att hon hunnit bli drygt 4 månader vid det här laget. Det innebär att jag har en hel del att ta igen plus att ni kommer få stå ut med en blandning av lite gammalt och lite nytt. Jag ska försöka lägga in det som varit så snabbt som möjligt, men gott om ont om tid är det gott om. Speciellt när lilla A för tillfället verkar vara inne i en utvecklingsfas där ingenting är till belåtenhet förutom när en av oss bär på henne och hon då samtidigt får titta på vad den andre av oss gör. Ett litet problem alltså när A befinner sig på jobbet större delen av dagen. Men håll till godo gott folk det kommer så småningom.
Nu kommer de snart att vakna (ja, A brukar sova en sväng med lilla A nu på eftermiddagen), därefter blir det matlagning och sen träning.

söndag 7 november 2010

Grattis får jag säga...

...till alla er Malmö fans! Och framförallt då till sambon. Nu får vi ett halvårs uppehåll innan det återigen är dags för knappeliknapp på fjärrkontrollen för en snabb koll på text-TV och en lägesrapport i spelet. Detta ska tilläggas kan göras närsom på dygnet. Från tidig morgon till efter läggdags. Men jag är naturligtvis glad för hans skull! Det var han värd!

Välkomna till min värld!

Då var jag igång. Då var jag som alla andra.
Efter någon månads velande och namntänkande har jag äntligen tagit mig i kragen och satt igång. Tanken med att starta en blogg har framförallt varit för lilla A´s skull. Jag vill tro att jag lättare kommer att dokumentera hennes utveckling och framsteg om jag får skriva vad som händer och sker på ett roligt sätt. Men naturligtvis kommer jag att skriva om ditten och datten också. Vad som rör sig i mitt huvud helt enkelt.
Hjärtligt välkomna ska ni vara!